3/27/2012

Matbloggsdejt; Stockholmsversionen!

Stockholm är en mycket fin stad - där finns bland annat Hötorgshallen, Sneakers'n'stuff, en av mina bästa vänner... och ett gäng himla fina matbloggare (även om två av dem inte bor precis I Stockholm)!

När jag planerade Stockholmsresa passade jag på att bjuda in mig till Pickipicki och Det Röda Köket - och innan jag visste ordet av hade Tina deklarerat att "Nu ska vi göra brunch, alla bidrar med två rätter var och varsågoda och rota runt i alla skåp och lådor som vi har!" Jag vet inte hur det är med er, men det finns få saker som jag känner mig så välkommen av som när någon ger en tillgång till hela sitt kök (och som ni säker anar av bilden - jag fick leka med Kitchen Aid:en!)!


Jag tror jag var i varenda vrå av köket och vi hann stöka till och stöka bort både en och två gånger innan allt stod på bordet, men OJ vilket kalas och vilken alldeles underbar dag det var! Jag hittade en påse polenta och fick äntligen möjlighet att göra knäckebröd med polenta i (som jag tänkt göra typ hur-länge-som-helst) och när en flaska lönnsirap flirtade med mig från en hyllkant så åkte den helt sonika ner i en müsli. Rasmus gjorde två superfina och goda sallader (en med havtorn i!), Tina fixade smuttis/smotti/smoothie och quesadillas med kikärtsfyllning och Carl bakade morotsbröd "som är så gott att det duger för två recept". Moman dök upp lite senare med två ruskigt goda banankakor - tur att någon tänker på sötsakerna!


Jag bjuder på ett bildregn från dagen och vill ni ha alla smarriga recept (det är klart ni vill!) så kollar ni in hos Tina och läser om dagen från hennes synvinkel. Tusen, miljoner tack för en toppendag finaste Tina, Rasmus och Moman, jag hoppas jag får tillfälle att åka till Stockholm snart igen! <3



Jag bakade knäckebröd (såklart, jag har ju ett rykte som knäckedrottning att upprätthålla!) och i brist på liten kavel använde jag flaskan med "myggmedelssnaps". Works like a charm!

Jag fick förresten lära mig ett alldeles nytt ord i lördags - flunka. Tydligen är det det som du gör om du går och plockar undan efter någon annan som lagar mat och/eller bakar. Använt i text kan det bli ungefär såhär: "Carl flunkade bort Plommonets picka-knäcke-gaffel."


Kalas-brunch-bord!

Morotsbrödet och knäckebrödet trivdes utmärkt bredvid varandra.

Kalas-brunch-tallrik (första omgången, vill säga...)!

Sen avslutades själva brunchen med Momans underbara banankakor - och KAFFE! Gissa hur glad  den stackars kaffeälskaren som får ont i magen av vanligt kaffe (jag) blev när den insåg att det fanns koffeinfritt kaffe i Röda Köket? OCH mjölkvisp? Som om jag behövde mer att bli lyrisk över? Hurra! 

3/19/2012

Vykort från Gnällbältet.



Jag gör som Charlotta och skickar ett vykort från min mysiga lördagskväll i Gnällbältet med mormor, morfar, min familj och kusinerna. Mormor och morfar bjöd på det som de VET att alla vi kan gå över lik över - sparade kräftor från kräftfisket i somras, med stöttning av lite räkor, ost och kex (herregud, vad jag längtar till augusti!). Jag bjöd på nybakt baguette med havregryn, råg- och vetemjöl. Succé såklart!


3/15/2012

Positiv torsdag!

För att göra en lång historia kort - när min mixer gick sönder bestämde jag mig för att köpa en ny, kombinerad matberedare med mixerkanna. Mixernfunktionen fungerar EN GÅNG innan den gick sönder och vägrade starta. Det tog mig först tre månader att skriva till kundtjänst och fråga vad jag skulle göra, och sen ytterligare tre månader att faktiskt få tag på låda, skriva ut alla papper och skicka iväg eländet (eftersom hela matberedarapparaten också skulle med).


Förra måndagen skickade jag iväg den (ENORM psykisk lättnad!). Förra fredagen fick jag sms om att den kommit fram och att de skulle skicka en ny. I onsdags kom den nya maskinen och idag hämtade jag den. Det tog inte ens två veckor, jag tror det måste vara något slags servicerekord! Hurra! :)

En annan bra grej är att jag förra veckan planterade om nästan alla mina små chili- och paprikabebisar så att de kan växa utan att bråka. Inga blommiga bomullshandskar i sikte än dock.

Slutligen lyckades jag med att missa bussen igår och blev försenad till jobbet, men fick därmed chansen att sitta ute i den helt ljuvliga vårsolen och äta grönsaksnori , den här gången med en bönröra på vita bönor och rostad paprika, ackompanjerat av en väl beprövad bönsallad... och sola mina vackert vintervita ben!

3/11/2012

The sweetest things: tema barndom

Barndom.
Tänk att så mycket kan rymmas i ett så litet ord.
I söndags hade Körsbäret, Hemmakonditiorn och Ann-Louise samlats hos mig för en walk down memory lane - bakverksstyle! Det var superkul att se vad de hade med sig och höra historierna och minst lika roligt att bjuda och berätta om min egen barndom.

Det är mycket som har bakats och som jag tänker på när jag hör det ordet, men minnet av att stå med ansiktet vid diskbänken (där näsan preciiis når över diskbänkskanten), känna doften av vanilj och se hur mamma penslar de nybakta pariserbullarna med smör och sen vänder dem i socker är något av det som sitter hårdast fast på näthinnan. Det var länge sen hon bakade dem sist nu, men hon visste precis vart receptet fanns när jag frågade efter det.

Nu önskar jag att jag hade kunnat skriva att jag följde hennes recept till punkt och pricka och det blev precis som jag mindes det och jag stod där helt salig av lycka och att mina gäster blev otroligt imponerade av mina skapelse... men det hade varit en fet lögn. Jag följde i alla fall receptet till punkt och pricka och ska inte dra det så långt att jag kallar det katastrof, men det blev inte alls bra och jag var inte nöjd... men det är å andra sidan därför som de här träffarna drogs igång, för att pröva nya grejer och lära av sina misstag!

Viktigaste tipset? Knåpa ihop bullarna utav bara katten, så kanske fyllningen stannar kvar och inte läcker ut till 95-75%, vilket min gjorde. Hursomhelst - det var jätteroligt att pröva på! Jag ska boka in en bakdejt med mamma och sen får hon lära mig precis hur det ska göras!

Plommonmammans pariserbullar, 50 st
50 g jäst
200 g smör
4 dl mjölk
1 dl socker
1 kryddmått salt
1 krm hjorthornssalt
1 ägg
13-14 dl vetemjöl

fyllning: fast vaniljkräm
pensling: smält smör
garnering: strösocker

Smula sönder jästen i degbunken. Smält smöret och värm det och mjölken fingervarmt. Lös jästen i degspadet och tillsätt socker, salt, hjorthornssalt, ägg och största delen av mjölet. arbeta degen smidig och ta upp den på bakbordet. dela degen i bitar och kavla ut den till fyrkanter, som sporras ut till små fyrkanter, ca 6x6 cm. Lägg en klick vaniljkräm i mitten på varje och nyp ihop degen väl så att inte vaniljkrämen rinner ut. Lägg bullarna med skarven ner mot plåten och låt bullarna jäsa till dubbel storlek, ca 1 1/2 timme.
Grädda i 250-275 (jag hade 250) grader i 8-10 minuter. Pensla de varma bullarna med smält smör och doppa dem i strösocker.

Vänta liiite grann så att vaniljkrämen hinner svalna innan du stoppar in den första, fortfarande varma, ljuvligt vaniljdoftade bullen i munnen och får strösocker runt hela munnen. Vips! 5 år igen...




Jag kokade vaniljkräm för första gången i mitt liv och vispade som en galning! Smart som jag kände mig, så gjorde jag den kvällen innan, så den skulle vara kall och dessutom hinna tjocka till sig i kylskåpet. Det gjorde den inte, men den smakade gott! 





En finfin stillbildsstudie i 
1. Dela degen i bitar
2. Kavla ut till fyrkant
3. Lägg en klick (för lös) vaniljkräm i mitten och
4. Nyp ihop degen (betydligt MER än jag gjorde)


Knubbiga, för lite ihopnypta små vaniljbullsknyten.



Första katastrofplåten till vänster, andra, något mindre, katastrofplåten till höger. Det är bara att skratta åt det och göra ett nytt försök snart igen!



...tur att det går att fixa utsidan med pynt! ;)


Hemmakonditorn hade gjort jitterbugg som bara smulade och inte ville låta sig rullas ihop som vanliga jitterbugg vanligtvis vill - men det löste vi med en vass kniv. 

Vem kan (eller vill?) motstå nybakta chocolate chip cookies med anor ända från Carlifornien? Ursprungsreceptet var förresten på "112 cookies". Mycket amerikanskt!



Kalasbord! Från vänster - Hemmakonditiorns (aningens skönhetsbefläckade, men ack så goda) jitterbugg, Körsbärets fantastiskt goda vaniljbullar, mina egna bedrägligt fina vaniljbullar och Ann-Louise underbara chocolate chip cookies. Superlativen haglar!


Vi pratade barndomsminnen och smaskade kakor så det stod härliga till. Jag vet inte riktigt hur det gick till, men helt plötsligt var klockan halv sju. Times flies by so fast... 
Tusen tack för en fin kväll kära bak-kamrater! :)

Nästa träff: 19e mars
Tema: CITRUS!
Tid: Ej satt, men förmodligen runt 18-19
Plats: Hos Hemmakonditorn (fråga mig för vägbeskrivning och plats!)
Precis om förut - väldigt, väldigt välkomna!

3/09/2012

Jäkligt god paj.

Utan större åthävor - jag gjorde en jäkligt god paj i onsdags. Ni vet, sådär god så du hoppas att ingen frågar: "Får jag smaka?" på lunchen för egentligen vill du inte dela med dig? Så god!

Jag trodde inte att den skulle bli så bra som den faktiskt blev - inte för att jag tvivlar på min egen förmåga som kitchen witch, utan för att jag sällan bakar paj, höftade hejvilt och bara körde på känsla... och uppenbarligen så går det alldeles utmärkt ibland det också!

Jäkligt god svamp-och broccolipaj, 6 portioner
Pajdeg:
0,5 dl rågflingor
0,5 dl solrosfrön
0,5 dl fullkornsdinkel
1,5 dl dinkelsikt
50 g smör
2-3 msk äggvita/kallt vatten

Fyllning:
2 ägg
1,5 dl äggvita (eller 1 ägg till)
1,5 dl sojagrädde
0,5 dl mjölk
ev. 2 tsk chiafrön
0,5 tsk salt
1 krm svartpeppar
1 huvud färsk broccoli, halvera/kvarta buketterna
MASSA stekt svamp
1 gul lök, hackad och fräst
1 boll mozzarella

Pajdegen:
Värm ugnen till 200 grader. Mixa rågflingorna och solrosfröna till ett fint mjöl. Jobba ihop degen snabbt för hand eller i matberedare och tryck ut den i en pajform. Förgrädda pajskalet i 10 minuter.

Fyllningen:
Om du inte gjort det redan, stek svampen (i smör!), fräs löken och dela broccolin. Vispa ihop ägg, äggvita, grädde, mjölk, chiafrön, salt och peppar. Lägg broccolin i botten av pajskalen, löken och svampen därpå och häll över smeten. Riv/skär mozzarellan i mindre bitar, pynta pajen med osten och in med hela härligheten ganska lågt ner i ugnen i 20-25 minuter.



Voilá! Bästa kvällsmaten - bästa lunchlådan. Och om du vill rädda din lunch från hungriga och nyfikna kollegor, så säg "Tyvärr inte, MEN du kan gärna få receptet och pröva själv hemma!" Sådär. Alla mätta och nöjda.

3/05/2012

Krogveckan: Restaurang ETT.

Krogveckan tog (till min besvikelse) slut i onsdags, men jag och mina numera Krogeveckan-bitna föräldrar hann med att besöka restaurang ETT också, och det säger jag er - om Jalla Jalla var mysigt kvarterskrog, så är ETT betydligt mer fine dining. Att kunna gå på en sån restaurang, äta gott och INTE ruinera sig är det fina med Krogveckan. Jag är helt såld på konceptet, men det kanske ni har märkt vid det här laget?

Som sagt - restaurang ETT, tisdagkväll kl. 20.30.
Snabb och vänligt blev vi placerade i burspråket närmast fönstret (med filtar över stolryggarna om någon kände sig lite kylslagen) och fick en genomgång av menyn. När servitrisen kom tillbaka för att ta beställningar, gjorde hon det med en liten korg hembakt bröd - en härligt seg baguette, ett tunt skivat mörkt bröd (som var så gott att jag åt både min och pappas skiva) och så ett menlöst knäckebröd. Till det serverades en linsröra (plus i kanten!), olivolja och ett vispat smör med vinäger - smöret var fortfarande lite varmt och fluffigt och, och... alldeles, alldeles underbart (jag lovar att vi hade slickat skålen om vi hade varit hemma!).

Jag hade beslutsångest deluxe när jag valde förrätt, men efter tips av servitrisen så valde jag löjromstortilla med rödlökskräm, citronglace och dillsallad. I efterhand så undrar jag vad i hela friden som var "sallad" med några helt vanliga dillvippor, men det är verkligen skit samma i sammanhanget, för det var Så. Jäkla. Gott. Alla smakerna gifte sig fint ihop och så kom citronglacen och gav det hela lite välbehövling schwung. Party i min mun!

Mamma valde ostronen till förrätt och fick dem med ett par skivor citron och en scharlottenvinäger (går det förresten att ta snygga bilder på ostron? Tvivlar starkt.) och var även hon supernöjd. Pappa gick på hjortcarpaccion med västerbottenskräm, syltade kaltareller och lingon. Det lät verkligen som en fullträff, men han tyckte att den var lite för liten i smaken. Jag föreslog i sann göteborsk anda att den kanske var lite "tam" (eftersom hjort är vilt, höhö), men nej, "liten" var ordet som passade.

Till varmrätt gick både mamma och jag på den halstrade kungsfisken med karljohansvampravioli, som serverades med blomkål och tryffel. På tallriken dessutom en drös med ärtskott, en ljus sås och hårt rostade nötter av något slag (mandel tror jag). Pappa valde fläsksidan med citron och timjan och potatisgratäng, serverat med lökringar, tomatsallad, bearnaise, rödvinssås och chimichurri.












Det är såna här rätter som gör det roligt att gå ut och äta. Välkomponerat, genomtänkt och riktigt, riktigt gott. På ETT fick jag verkligen det som jag är ute efter när jag går ut och äter - sån mat som jag inte gör hemma. Fisken var anledningen till att bo i Göteborg - p-e-r-f-e-k-t tillagad (jag bugar mig för kocken!). Samma sak med raviolin och så lite trevligt crunch med nötterna. Min och mammas enda önskan var något med syra på tallriken, antingen i såsen eller bredvid. Vi diskuterade lite och kom fram till att ugnsbakade cocktailtomater eller någon vinäger hade passat bra (jag tror det hade varit sjukt gott med en limevinäger/vinegrette!). Pappa var däremot helt igenom nöjd med sin fläsksida och hade inget att klaga på alls.

Servicen då? Jotack, alldeles utmärkt. Personligt utan att vara påträngande, snabb och trevlig. Kanske inte helt genomtänkt att sätta en ensam person i ett rum med sex bord att betjäna... så att tre bord bestämmer sig för att betala samtidigt gör att det blir ganska naturligt att vänta en extra stund. Annars ger både jag och mitt sällskap plus i kanten för rejäla bestick till köttet och jag blev förtjust över att barnen slipper serveras den mer eller mindre obligatoriska korv&pommes /pasta bolognese. Heja! 


Slutsats: Restaurang ETT är riktigt bra grejer, de kan både sin fisk och sitt fläsk. Vegoalternativen? Jodå, där var det en pasta som vanligt. Säkerligen en god pasta, men ändock pasta.
Jag sällar mig till Charlotta och Åsa i väntans kö på Göteborgs första riktigt bra vegetariska restaurang.

3/03/2012

Växtvärk, del 2.

Om ni undrar hur det går för mina små plantor, så växer dem så det bara knakar! Moma var vänlig nog att upplysa mig om att det nog skulle hinna bli en del planterande för min del också, eftersom de små liven behöver mer plats att bo på... snart. Typ NU. Chilin är ganska modest i sin tillväxt hittills, men paprikorna håller på att få storhetsvansinne och behöver definitivt lite mer utrymme för att inte börja bråka med varandra. Så, imorgon ska jag ta min levande uppslagsbok med gröna fingrar (även kallad farmor) under armen och bege mig till Plantagen för att införskaffa lite... planteringsgrejer. Men INGA blommiga bomullsvantar, det stadiet har jag inte kommit till än!


Det längst ut till vänster är förresten en affärsköpt mynta. Jag brukar plantera om dem för att försöka få dem att överleva ett tag till istället för att bara slänga när jag använt den i matlagningen. Den ser ut att trivas hittills!

3/01/2012

Knäckebröd med rostad råg och lingon, 1.0.

Till senaste matbloggsträffen bakade Charlotta ett bikarbonatbröd med lingon (som hon döpte till Lingongrova, höhö) som fick mig att undra hur jag i hela fridens namn har kunnat glömma bort att det är så himla gott med

1. Bikarbonatbröd (fast jag har vetat det en gång) och
2. Lingon i bröd


Efter att jag återigen konstaterat detta välkända faktum började jag fundera på varför jag aldrig kommer på idén att ha lingon i knäckebröd. Smaka på ordet: Lingonknäcke. Det var ungefär allt jag behövde - sen gick hjärnan på högvarv tills dess att det blev lördag och jag äntligen kunde rocka loss i köket. 

Jag tror att jag kan göra en ännu bättre version av det här, men första försöket blev så himla bra ändå att det förtjänar lite plats i strålkastarljuset. Jag gjorde även ett experiment med ölknäckebröd (som inte höll på att bli av för jag missade när Systemet stängde, men blev räddad av "Det kan finnas bra folköl i matbutiken"-tips från Kim - tack!), men blev dessvärre inte helt nöjd med det, så det håller jag på ett tag till.

Hursomhelst - lingonknäcke! 

Knäckebröd med rostad råg och lingon, 3 plåtar
25 g jäst
2 dl vatten
1 msk ljus muscavadosocker
2 dl rågflingor
2 dl lingon (frysta, tinade)
3 dl rågmjöl
2 dl dinkelsikt

pynt:
rostade sesamfrön

Börja med att rosta rågflingorna i en torr stekpanna.
Blanda jästen med vattnet och sockret och rör tills det löst upp sig. Ha i rågflingor och lingon och låt blandningen stå i ca 15-30. Sen blandar du i rågmjöl och dinkelmjöl, tills du får en (rosa!) smidigt deg. Låt jäsa en timme.

Sätt ugnen på 175 grader. När degen är färdigjäst, dela den i 3 lika stora delar och kavla ut på mjölad bänk tills degen är lika stor som en ugnsform ungefär. Sedan flyttar du den till en bakplåtspapper och fortsätter kavla tills dess att degen i princip täcker hela bakplåtspappret. Kavla ut så många bröd som du ska ha inne i ugnen och därefter fixar du pyntet - pensla degen lite slarvigt med vatten, strö över rostade sesamfrön och kavla in fröna i degen. Picka med en gaffel så slipper du att knäcket blåser upp sig och så in i ugnen i 17-23 minuter (varierar från ugn till ugn!) tills bröden är tjusigt gyllenbruna. Låt svalna på bakgaller, bryt i bitar och förvara i en fin burk (om de finns kvar så länge vill säga...).