I fläderblommornas tid.

Jag ser fläderblommor överallt! På vägen till jobbet, på vägen till tåget, på vägen till spårvagnen, när jag är ute och springer... överallt! Igår när jag gick hem från bussen (ja, de finns där också) såg jag till min fasa att vissa av blommorna faktiskt hade börjat vissna - och jag har inte gjort någon flädersaft än!

Imorse var jag ute med sax och påse - någon timme senare luktade det ljuvligt i hela köket. Nu ska jag bara vänta (otåligt) i 4 dagar!


Saftreceptet hittade jag hos Tina på Pickipicki. Inget jag provat därifrån har någonsin gått snett, så det blir säkert urgod saft! Sen vet jag att det finns ett recept på himmel-och-fläder-pannkaka och visst borde man kunna göra fläderblomsglass utan större bekymmer? :)

4 dagars nedräkning börjar NU!

Smultronställe på väg till jobbet!

Bokstavligt talat! =D

I sjunde himmelen hos mormor och morfar.

Efter att hela min uppväxt ha delat otaliga och stundtals mycket bråkiga timmar i baksätet med mina bröder var det en lisa för själen (och benen...) att ha hela baksätet för mig själv igår under de timmarna det tog för oss att åka till mormor och morfar igår. En påse med kokböcker och en med tetermos, kaffetermos och äpplen packades, sen hade jag några ljuvligt inspirerande timmar innan vi kom fram runt 10-tiden. Som alltid hade mormor gjort mackor till oss på kvällskvisten - jag vet inget tillfälle som äggmacka och knäckebröd med ost och kaviar smakar så gott som då. :)

Frukosten började runt 9-tiden och har inte riktigt tagit slut än. Efter att ha fått blåbär plockade i somras och mackor med mormors hemgjorda rullsylta, kalvsylta och som bästa avslutningen - rostad surdegsbröd med plommomarmelad. Jag kommer ner från sjunde himmelen... snart.

Världens godaste pressylta och kalvsylta.

Sjunde himmelen 1.0.

Två guldkorn - mormors plommonmarmelad och surdegsbröd.

Bästa broccolisoppan.

Barn kan vara kinkiga med maten, det behöver jag i alla fall ingen vetenskaplig referens för att säga. Mina föräldrar hade dock det bästa knepet i världshistorien - fläskkotlett. Allt kunde vara fläskkotlett, den såg bara lite annorlunda ut mellan gångerna. Rena genidraget, för när jag väl var gammal nog att förstå att fläskkotlett faktiskt bara är en köttbit från gris och inget annat var det redan försent. Levergryta, pölsa, allsköns soppor med grönsaker - you name it, jag äter allt än idag.

Idag fick jag tokcravings efter en broccolisoppa som vi brukade äta med jämna mellanrum när jag bodde hemma. Hellre än att försöka experimentera fram något eget och göra en soppa som inte smakade som jag mindes den, ringde jag hem till mamma och tiggde recept. Den blev precis som jag mindes - mjuk smak, full med broccolibitar och alldeles alldeles underbar. :)


Mammas bästa broccolisoppa
1 gul lök
500 g broccoli
smör
3 msk vetemjöl
1 liter vatten
2 buljongtärningar
1/2 tsk salt
1 krm svartpeppar

Redning bredvid:
2 äggulor
1 dl grädde (your choice of grädde)
1,5 dl riven ost
1/2 tsk basilika


Hacka löken och bryn den i smör. Skär broccolin i mindre bitar. När löken är brynt, ha i vetemjöl, vatten, buljongtärningar, broccoli, salt och peppar. Låt koka i 10 minuter.
Rör under tiden ihop redningen - vispa upp äggulorna, blanda med grädde, ost och basilika. När soppan kokat i 10 minuter, dra den från värmen, häll i redningen (sen får soppan inte koka igen!), rör runt och klart! Vill du ha en lite slätare soppa, så dra fram mixerstaven. Servera gärna med ett gott bröd.

Kakan med en speciell plats i mitt hjärta.

De allra flesta känner till dem och jag har hittills inte träffat någon som inte får något lätt lyriskt i blicken när de nämns. Min lillebror är galen i dem och i julas upptäckte jag själv att de är lite extra goda om man tar dem direkt ur frysen. The one and only - kolakakor.

Om det är någon speciell kaka från min barndom jag minns, så är det kolakakor (fast de delar förstaplats med mormors kanelbullar och schackrutor). Förra året bakade jag dem till en workshop och det sa swoosch! så var dem borta. I onsdags lovade jag i ett svagt ögonblick att baka i år igen, men tji fick jag när jag frågade vilken annan kaka jag skulle baka år då? "Neeej, ingen annan, kan du inte gör samma? De är så himla goda!" Allright, vad gör man inte för att skapa traditioner? :P

Kolakakor
100 g smör, rumsvarmt
1 dl socker
1 msk vaniljsocker
1 msk ljus sirap
2,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

Sätt ugnen på 175 grader. Rör ihop smör och socker. Blanda mjöl med bakpulver och tillsätt resten av ingredienserna till smör-sockerröran. Arbeta ihop till en deg. Tittar latmasken i dig fram kan du bara häva ner allt i en matberedare, men då ska smöret vara kallt. Dela degen i 3 bitar, rulla ut till plåtlånga längder och lägg på bakplåtspapperplåt. Platta till dem lite och grädda i 10-12 minuter tills kakorna fått härligt gyllene färg. Skär dem fort som attan i sneda längder när de fortfarande är varma, annars blir det en smulig historia att få dem i bitar. Låt svalna. Om det mot all förmodan skulle finnas några kakor kvar efter första dagen, går det jättebra att frysa dem. :)


MEN, eftersom jag är som jag är (och TTx2 kommer vara på workshopen, vilket innebär att allt ätbart kommer försvinna med dubbel hastighet...) så passade jag på att göra en egen variant ändå. :)

Plommonets chokladvariant på kolakakor
100 g smör, rumsvarmt
1 dl socker
o,5 dl kakao
1 msk honung
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

Gör på samma sätt som du hade gjort kolakakorna! De här kakorna smakar rejält med kakao, så är man inte lika förtjust i det som jag, så dra ner på kakaomängden lite.

Konst med kakor. :)