Den söta, fruktiga och grönsakiga delen av Italien.

Matkultur upphör aldrig att fascinera mig. Den sötare sidan av Italien var också riktigt spännande - som jag ser det jobbar de mycket mer med utseende och konsistenser än i Sverige. Mycket av de typiska smakerna jag är van vid i bakverk (kardemumma, kanel) var inte alls särskilt ofta förekommande (i alla fall inte i det jag åt). Det var inte lätt att väl bestämma mig för vad jag skulle pröva de olika gångerna, eller att inte köpa något varje gång jag gick förbi en affär - det finns sötsaker precis överallt!

Och angående frukt och grönsaker... få mig inte ens att börja. Persikor, plommon, aprikoser (de första goda jag ätit i mitt liv), mango, så saftiga att det alltid följdes av högljudda sörplanden när vi åt, söta tomater från den rundaste och djupaste röda till knöliga gulgröna små saker, vindruvor så saftiga att de sprack med ett knäpp när man tuggade på dem, de vackraste melerade paprikor, aubergine och bönor jag sett... Att jag inte rymde från B & G och bosatte mig under ett marknadsbord är en gåta. :P

Nog babblat, här kommer bildregnet! :)

I Innsbruck fick vi alla tre äta apfel-strudel för första gången i vårat liv - och det var en vinnare! Som en äpplekaka med frasigt skal i bakelseform och inte alls så söt som den utger sig för att vara. Heja Österrike! :)

I Venedig var det den här lilla skapelsen som vann mitt hjärta - min fornarnia var som en pain au chocolat, men bara liite mer och lite bättre. Lite fras, lite mjukt, lite sött, mycket choklad och så knaster på toppen! Sittande på kanten invid floden var det en ljuvlig fikastund. :)
























































Ett av de ställen som gjorde att jag förälskade mig i Rom var Campo dei Fiori. Det är en fantastisk utomhusmarknad på piazzan mellan 7 och 12 (ungefär) och vi gick dit varje morgon för att fixa frukost. Jag gick bananas varje morgon - så mycket vackra frukter och grönsaker! För att inte tala om hur de smakade... Kärlek!

Utanför en restaurang hade de varit kreativa och ställt upp en fotbollsplan där allt var gjort av mat! Vem har sagt att matlagning och fotboll inte går att kombinera? ;)

I närheten av Campo de' Fiori hittade jag i ett bageri ett bakverk som hette ravioli - fylld med ricotta och lite försiktigt smaksatt med kanel. Ganska intetsägande smak, men jätterolig känslan mellan konsistenserna!

När B & G gick för att spana insidan av Colosseum gick jag till ett bageriet Dolce Marinara istället - man får ha koll på sina prioriteringar. ;) Jag fick tag på en cannoli fylld med ricottakräm och små chokladbitar, en croissant med choklad och något som såg ut som en stor baklava. Den sistnämna hade massa lager med tunt kavlad mördeg, ett lager vaniljkräm, mera tunna lager mördeg, ett lager med aprikossylt och avslutades med lite mer mördeg och överpudrad med florsocker.

G följde med mig på mina matäventyr i Florens och efter mycket bekymrat pannrynkande blev det en lite paj, en florsockerpudrad kringla och vad som såg ut som en vaniljkrämskanelbulle. Tråkigt nog ingen höjdare något av det - kringlan var menlös och för stor och bullen hade en läskig bismak av jästa russin. Den lilla pajen var bäst med sin fyllning av passerade svarta vinbär (tror vi) men jag hade föredragit ett tunnare skal och någon form av smaksättning - kanske lite malda nötter i pajdegen? :)

Och eftersom det är Italien
- glass, glass i stora lass! =D






Min tiramisu från Genova har ni redan sett, men den får vara med en gång till. (Thanks again Simone! =D)

































Sista sötsaken i Italien - torta della nonna (Mormors/Farmors tårta) för min del en underbar historia med mjuk kräm innuti, toppad med pinjenötter och pudrad med florsocker. G satsade på en citronmarängpaj och deklarerade efter första tuggan: "Ni får ursäkta, men den här vill jag ha för mig själv!". B var nöjd och glad med sin vaniljkrämsfyllda croissant. Ja, vi var rätt nöjda och glada allihopa faktiskt. :)

Vad som var alldeles för gott för att hinna komma med på bild var alla de underbara foccaciorna jag åt - naturella, med tomater, med lök och med rosmarin. Alltid med samma ljuvliga sälta, seghet och efteråt var jag alltid olivoljig på både fingrarna och runt munnen. :)

Som ni säkert förstår - det har varit en otrolig matresa och jag har shoppat en hel del med mig hem (det var värt den aptunga ryggsäcken på hemvägen!) och vad det var? Fortsätt kika in, så dyker det snart upp också! ;)

Italien-frukostar i mitt hjärta.

Mitt livs första goda mozzarella. Och tomater och sallad!

Nybakt foccacia, en rejäl skiva parmesanost, en liten ask bigarråer, två gula plommon.

Nybakt foccacia, en bit mjukare och vitare parmesan, en tomat, två aprikoser, ett rött plommon och en liten låda jordgubbar (intages utanför Vatikanen.)

Nybakt foccacia (ni börjar fatta nu va? ;)) en bit pecorino, en liten klase nästan svarta vindruvor, en underbar tomat och en persika.

Gör såhär: Tag en bra guidebok över Italien. Hitta din stad och lusläs texten efter utomhusmarknader/saluhallar. Gå dit och försök behålla fattningen över alla underbara frukter och grönsaker (det hände mer än en gång att jag försökte övertyga B&G: "Kan ni inte bara lämna mig här och hämta mig sen?". De vägrade kategoriskt genom hela resan. :P) Det är inte svårare än så.

Det blev tyvärr också en del dagar med tråkiga hostelsfrukostar (läs: croissant/vitt tråkbröd med marmelad) som inte förtjänar något bloggutrymme. Återkommer med lunch/middag och sötsaker imorgon! :)

Ta tillvara på det som går.

Igår hade jag pluggpaus vid lunch för att åka och handla. Hos min grönsakshandlare brukar de ha en låda med "rester" - sånt som inte egentligen är helt oätbart, men inte går att sälja till fullpris. Det kan vara frukt och grönsaker som är väldigt stötta, hälften är mjuk, och så vidare. Igår låg det en stoor påse svamp där, lite skrynklig och torr såvitt jag kunde bedöma, men inte dålig på något sätt. "Är den redan lite torr kan jag ju lika gärna torka den." tänkte jag, och efter att ha gått igenom den idag konstaterat jag att det var kanske 4 svampar totalt som inte går att äta. Jag har aldrig torkat svamp förut i hela mitt liv, eller använt torkad svamp i matlagning, men det ska ju varken vara särskilt svårt eller komplicerat. Så, på lägsta värmen och med ugnsluckan på glänt simulerar min ugn "t ex ett pannrum eller en balkong i soligt och torrt väder." enligt Vår Kokbok. Det roligaste är att 2/3 av svampen har jag inte en aning om vad det är för något - champinjonerna kände jag igen, men resten är en gåta. Nåja, hittills har jag inte stött på någon svamp jag inte gillar. :)

Hyfsad utdelning för 10 spänn? :)

Raw lasagne och det finaste beröm jag kan få.

Raw lasagne har jag varit nyfiken på sen jag fick syn på receptet, så det blev min lunch idag. Det kommer definitivt bli fler gånger, för OJ! det här var riktigt gott!

Som sås mixades tomater, soltorkade tomater, rödpaprika, oregano, basilika, vitlök, lite chilipeppar och olivolja. Till själva lasagnen varvades sås, soja- och oljamarinerade champinjoner, osthyvelstrimlad zucchini, ruccolasallad (bladspenat i ursprungsreceptet) och avokado.

En väl tilltagen portion, men allt slank ner utan problem. Mumsfillibaba! :)

Idag har jag annars blivit tillkallad till mina föräldrar för att fylla på deras knäckebrödsförråd, och om de planerar att äta knäckebröd i samma takt som de "smakat" av det ikväll, så kommer det inte ta lång tid innan de ringer efter mig igen. :P


Upphovspersonen till den här bloggen är, som de flesta nog förstått, min underbara mormor. Det är henne jag ringer varje gång Internet och kokböcker misslyckas med att berätta hur och vad jag ska göra - hon vet alltid på råd. Självklart ville jag berätta för henne om bloggen, och via min morbror hittade hon fram hit. När hon hade fåt adressen och hittat hit för ett par veckor sen ringde hon och berättade att hon tycker den är jättefin och läser den varje dag. Jag blev (och blir varje gång jag tänker på det) alldeles lycklig och glad i hela mig. Det finns inget finare beröm än att hon uppskattar det jag gör. Tack mormor för att du är en sån inspiration och stöd! <3>

Lördagsmiddag på enklast möjliga sätt.

Kommer ni ihåg den här uppmaningen om att äta upp maten? Kvällens middag blev ett hopsläng av saker som legat lite för länge i kylskåpet för att jag skulle lita på när de skulle sluta vara snälla och börja mögla. Icke desto mindre blev det helt ljuvligt gott!

Blomkålssoppa toppad med persilja, det beroendeframkallande knäckebrödet med världens godaste hummus och lite stekta champinjoner, gul lök, en morot, lite persilja och som pricken över i:et, smulad fetaost on the top.

Omegakick x 3.

Fisk är gott, fisk är förhållandevis billig mat (beroende på fisksort, naturligtvis) och går att variera i det oändliga. Allt från old school inkokt lax, inlagd sill och strömmingsflundror, till hoki inlindad i bacon, lax med ingefära och kokosmjölk och en och annan fisksoppa med saffran.

I måndags blev jag bjuden på en jättegod rimmad laxburgare med coleslaw på rödkål med dill. Väldigt enkelt - gör en coleslaw på fint strimlad rödkål, morötter och en dressing på lite majonäs, yoghurt/creme fraiche/gräddfil, fransk senap/citronsaft och dill (det är så olika hur man vill att ens coleslaw ska smaka, så prova dig fram!) Om du har hel lax, skär i portionsbitar och lägg i en rimlag gjord på vatten och salt, ca 1/2 dl salt till 5 dl vatten (jag minns inte exakta proportionerna, men det kommer!) och låt stå i 15 minuter. Rosta två brödskivor per person, gärna surdegsbröd, med olivolja i en stekpanna. Stek laxen ca 2 min på varje sida så att den fortfarande har en rosa kärna i mitten. Lägg upp laxen på den rostade brödet och servera med coleslaw, salladsblad och tomater. Mums!

Onsdagens lunch bestod av en favorit i repris med nytt tillbehör som jag hittade i "Klaras hälsomat", skriven av Klara Desser, nämligen små zucchinipajer gjorda i muffinsformar. Jag trodde starkt på dem, men blev faktiskt lite besviken. Den mjuka snälla zucchinin försvann nästan smakmässigt i den lilla pajen, vilket var väldigt tråkigt. Frågan är om de inte tål att vara tillbehör, utan ska spela huvudrollen själva istället? Eller så fick jag tag på en tråkigt zucchini. Jag ska nog pröva igen och ge dem lite mer krydda till sällskap, kanske steka dem innan till och med?
Såhär gjorde jag i alla fall:
en halv zucchini
3 ägg
ca 1/2- 1 dl mjölk
150 g fetaost
salt och peppar

Sätt ugnen på 225 grader. Riv zucchinin och krama ur så mycket vätska du kan. Blanda den med smulad fetaost, ägg, mjölk och lite salt och peppar. Jag använde min muffinsform i silikon, som passade perfekt - vanliga muffinsformar skulle jag nog inte rekommendera, bättre att ta en ungssäker form istället då. Skjuts in i ugnen i 15-20 minuter!

Och så idag, tredje gången gillt. Något så enkelt som en portion grönsaksgratäng ur frysen och inlagd strömming på knäckebröd - varför krångla till det? :)

Impulsshopping.

Efter ett besök i Föräldrarhemmet igår traskade jag igen mitt centrum på väg hem och när jag gick förbi min grönsaksaffär fick jag syn på följande, nämligen ett berg av grönkål, för 9,90 kr/kg.

"Jamen... jag ska ju ändå handla." tänkte jag, började plocka lite och kom ut från affären 15 minuter senare, 48,50 kr fattigare och lite äpplen, apelsiner, en knippe persilja, en bit pepparrot och en kasse med ett kilo grönkål rikare. Kändes som en helt okej deal. :)

I eftermiddag var jag iväg på kalas, där det bjöds på söndagsmiddag i form av porterstek med tillhörande sås gjord på skyn, kokt potatis, broccoli och dragonslungade morötter. Mycket, mycket gott, speciellt såsen var en riktig höjdare. :)

Hem kom jag inte förrän vid halv tio, så det blev lite kvällsverksamhet i köket. Jag hade snott åt mig räkskalen från skaldjurskvällen i fredags, Mikkan inspirerade mig till att ta reda på resterna och ställa till med ett fondkok. Fräste på räkskalen med lite tomatpuré innan jag fyllde på med vatten upp, skalade lite morot, lök, rotselleri, hackade dem och lite purjolök och slängde i tillsammans med vitpepparkorn, timjan och lagerblad. Eftersom jag aldrig kokat fond förut konsulterade jag Per Morbergs kokbok för lite riktlinjer och det tycks ha blivit riktigt bra (i alla fall luktar det ruskigt gott nu). Enda nackdelen är att mitt kök är i total avsaknad av en fläkt, så det luktar väldigt mycket skaldjursfond ÖVERALLT... Smällar jag får ta antar jag. :P

Samtidigt med fondkoket passade jag på att förvälla mitt kilo med grönkål, vilket var bra mycket enklare än jag trott. Det har jag heller aldrig gjort, men efter en kik i Vår Kokbok insåg jag att det bara var att koka upp vatten, repa bladen av stjälkarna och koka några minuter. Det tog ett tag, i och med att jag inte har så stor kastrull, men inget överdrivet ansträngande. Från en kasse grönkål gick jag till fyra platta påsar med förvälld grönkål som åkte in i frysfacket.


Som avslutning har jag äntligen! fått lite fart på min surdeg och har börjat mig på första baket med honungsbröd. Ser fram emot imorgon när jag äntligen får börja dega lite, det var alldeles för länge sen!

Jag känner mig mycket nöjd med dagens insatser, speciellt med tanke på att jag diskat allt redan och det står och torkar på köksbänken. Nu tänker jag krypa till kojs. Imorgon ska jag experimentera med en persiljepesto och B kommer hit för en sleep-over med raggmunksmiddag (hon har visst aldrig ätit det. Hemska tanke. Det ska vi snabbt råda bot på. ;)).