7/01/2010

Den söta, fruktiga och grönsakiga delen av Italien.

Matkultur upphör aldrig att fascinera mig. Den sötare sidan av Italien var också riktigt spännande - som jag ser det jobbar de mycket mer med utseende och konsistenser än i Sverige. Mycket av de typiska smakerna jag är van vid i bakverk (kardemumma, kanel) var inte alls särskilt ofta förekommande (i alla fall inte i det jag åt). Det var inte lätt att väl bestämma mig för vad jag skulle pröva de olika gångerna, eller att inte köpa något varje gång jag gick förbi en affär - det finns sötsaker precis överallt!

Och angående frukt och grönsaker... få mig inte ens att börja. Persikor, plommon, aprikoser (de första goda jag ätit i mitt liv), mango, så saftiga att det alltid följdes av högljudda sörplanden när vi åt, söta tomater från den rundaste och djupaste röda till knöliga gulgröna små saker, vindruvor så saftiga att de sprack med ett knäpp när man tuggade på dem, de vackraste melerade paprikor, aubergine och bönor jag sett... Att jag inte rymde från B & G och bosatte mig under ett marknadsbord är en gåta. :P

Nog babblat, här kommer bildregnet! :)

I Innsbruck fick vi alla tre äta apfel-strudel för första gången i vårat liv - och det var en vinnare! Som en äpplekaka med frasigt skal i bakelseform och inte alls så söt som den utger sig för att vara. Heja Österrike! :)

I Venedig var det den här lilla skapelsen som vann mitt hjärta - min fornarnia var som en pain au chocolat, men bara liite mer och lite bättre. Lite fras, lite mjukt, lite sött, mycket choklad och så knaster på toppen! Sittande på kanten invid floden var det en ljuvlig fikastund. :)
























































Ett av de ställen som gjorde att jag förälskade mig i Rom var Campo dei Fiori. Det är en fantastisk utomhusmarknad på piazzan mellan 7 och 12 (ungefär) och vi gick dit varje morgon för att fixa frukost. Jag gick bananas varje morgon - så mycket vackra frukter och grönsaker! För att inte tala om hur de smakade... Kärlek!

Utanför en restaurang hade de varit kreativa och ställt upp en fotbollsplan där allt var gjort av mat! Vem har sagt att matlagning och fotboll inte går att kombinera? ;)

I närheten av Campo de' Fiori hittade jag i ett bageri ett bakverk som hette ravioli - fylld med ricotta och lite försiktigt smaksatt med kanel. Ganska intetsägande smak, men jätterolig känslan mellan konsistenserna!

När B & G gick för att spana insidan av Colosseum gick jag till ett bageriet Dolce Marinara istället - man får ha koll på sina prioriteringar. ;) Jag fick tag på en cannoli fylld med ricottakräm och små chokladbitar, en croissant med choklad och något som såg ut som en stor baklava. Den sistnämna hade massa lager med tunt kavlad mördeg, ett lager vaniljkräm, mera tunna lager mördeg, ett lager med aprikossylt och avslutades med lite mer mördeg och överpudrad med florsocker.

G följde med mig på mina matäventyr i Florens och efter mycket bekymrat pannrynkande blev det en lite paj, en florsockerpudrad kringla och vad som såg ut som en vaniljkrämskanelbulle. Tråkigt nog ingen höjdare något av det - kringlan var menlös och för stor och bullen hade en läskig bismak av jästa russin. Den lilla pajen var bäst med sin fyllning av passerade svarta vinbär (tror vi) men jag hade föredragit ett tunnare skal och någon form av smaksättning - kanske lite malda nötter i pajdegen? :)








Och eftersom det är Italien
- glass, glass i stora lass! =D






Min tiramisu från Genova har ni redan sett, men den får vara med en gång till. (Thanks again Simone! =D)

































Sista sötsaken i Italien - torta della nonna (Mormors/Farmors tårta) för min del en underbar historia med mjuk kräm innuti, toppad med pinjenötter och pudrad med florsocker. G satsade på en citronmarängpaj och deklarerade efter första tuggan: "Ni får ursäkta, men den här vill jag ha för mig själv!". B var nöjd och glad med sin vaniljkrämsfyllda croissant. Ja, vi var rätt nöjda och glada allihopa faktiskt. :)

Vad som var alldeles för gott för att hinna komma med på bild var alla de underbara foccaciorna jag åt - naturella, med tomater, med lök och med rosmarin. Alltid med samma ljuvliga sälta, seghet och efteråt var jag alltid olivoljig på både fingrarna och runt munnen. :)


Som ni säkert förstår - det har varit en otrolig matresa och jag har shoppat en hel del med mig hem (det var värt den aptunga ryggsäcken på hemvägen!) och vad det var? Fortsätt kika in, så dyker det snart upp också! ;)

2 kommentarer:

  1. Åh, stört avis på alla marknader och glassbarer, vill också till Italien! :)

    SvaraRadera
  2. Jag är lite avundsjuk på mig själv, såhär i efterhand. :P Det mest frustrerande var ju dock att inte ha tillgång till ett kök för att faktiskt kunna LAGA mat... det hade blivit kick-ass måltider. Redan bestämt mig att jag ska dit nästa år, häng på vettja. ;)

    SvaraRadera