Kära matbloggare...

... våra dejter är bland det bästa jag vet, amen.

Yes, en måndag ett par veckor sen var det UT med måndagsångest och IN med matbloggsträff, tema kärlek, den 14e februari till ära! Ni andra har sagt det förut och jag säger det igen - att samla ihop några matnördar och låta dem bjuda varandra på mat under konstant prat, diskussion och skratt är en så grymt bra idé att det nästan borde vara straffbart att vi inte kommit på det förut. Jag kände mig nog som mest hemma när vi hade dukat upp på bordet och alla började plocka fram kameror och ställa sig i konstiga vinklar för att få så snygga foton som möjligt. Mest poäng till Ann-Louise för att hon ställde sig på en stol och liksom hängde över hela bordet. Nördighet for life!

Linda hade gjort en fin paj med rödbetshjärta som tyvärr inte kom med på bild, men Karins underbara med paj med svamp, tomater och paprika lyckades jag fånga. Strax bakom skymtar vi Charlottas väldigt nygjorda Lingongrova. Har ni förresten hört om hennes våga-vägra-köpebröd? Heja heja!

Ja, jag hade knäckebröd med mig (ett med rödbeta&fläder som Charlotta gick bananas på, och ett med polenta, kikärtmjöl och kornmjöl.). Plommonmamman föreslog att jag någon gång skulle göra något helt annat än knäckebröd till någon matbloggsträff, bara för att luras, och sen när alla står där med besvikna miner bara "Ta-daaa!" och så plocka fram knäckebröd ändå (personligen tror jag att jag förmodligen blir utesluten ur matbloggsträffandet om jag slutar ha knäckebröd med mig. ;)) Kim charmade oss allihopa med en ruskigt god dip gjord på kronärtskockshjärtan och en bidrag från Mårtenssons kök i form av svartpepparkex. YUM!

Ann-Louise ståtade med en quinoasallad med passionsfruksdressing och sin fantastiska lemony-lime-hummus. Gör den och ha som dressing, dip eller bara ät med sked.

Sötsaker stod Rebecka, Sofie och Karin för. Alla blev ganska omedelbart betuttade i Rebeckas kaka med rosenvatten - konsistensen var mycket tätare än vad mjuka kakor brukar vara, så till och med jag som inte är ett fan av mjuka kakor, föll pladask. Däremot är jag inte lika begeistrad över Sofies spettekaka (spidekaga), men både hon och Karin hade ju bakar kärleksmums också, så det gick egentligen ingen nöd på mig. :)

Klockan 22 mer eller mindre rullade jag därifrån, fylld av positiv energi och med ett stort leende på läpparna som inte ens blötsnö och ishalka kunde sudda ut. Tack fina ni, jag längtar redan till nästa gång!